MariaochDakar

Igår när jag skulle ta in hästarna här hemma så kom Jenny (som har Cocos och Sallan uppstallade hos oss) precis samtidigt. Jag hjälpte då henne först med att ta in hennes hästar och sedan hjälpte hon mig med mina. Vi gick ut i hagen och jag ropade som vanligt men vi tyckte att det var lite skumt när de inte kom. Vi gick en sväng och jag ser ett hål i staketet. Är det inte typiskt! Föräldrarna åker på semester på morgonen och bara för att man är själv hemma så passar hästarna på att smita. Så himla skönt att Jenny kom annars vet jag inte vad jag hade gjort! Vi pulsade i alla fall ut genom hålet och jag såg genom buskarna att grannen Evas hästar sprang lite i hagen så jag misstänkte att de var där. Jenny gick och kollade att det inte var några spår ut mot vägen (gick och gick, hon sa att hon ålade sig genom den djupa snön och nästan ramlade ut på vägen :) ) och jag tittade så att ingen av hästarna hade gått ner i ån (usch, hemska tanke!). Efter en liten stund så såg jag dock hästarna jogga lite lugnt uppe på krönet  i åkerkanten. Problemet var att ta sig dit, en "vägg" på 2 meter som skulle besegras i 1 meter snö... Jag fick krypa på alla fyra för att ta mig upp och jag var så andfådd och hade sån mjölksyra i benen så jag tänkte att "nej, jag orkar inte det här". Haha, vilken kondis! Stackars Jenny kom dessutom från gymmet och var redan rätt mör i benen. Till slut fick vi dock tag på dem och de följde snällt med hem till stallet igen. Ingen av dem hade skadat sig allvarligt utan det var bara Sillen som hade fått ett ganska fult balltramp som jag fick linda om. Nu är de satta i skamvrån och går i småhagarna vid stallet tills mor och far kommer hem :) Trodde att jag skulle ha en grym träningsvärk idag men det har jag faktiskt inte. Kanske inte är så otränad ändå ;)

Nej, nu kan jag inte sitta här längre och skriva historier om bortsprungna hästar. Här ska jobbas! Och näst i tur är mockning av stallet hemma på Gullbacken. Snälla, snälla Ove mockar till sina hästar på Harg.

Tjipp Tjopp!