MariaochDakar

Idag har det varit fullt upp. Peppe har varit här och skott hästarna på Harg. Jag red Calle imorse innan skoningen och han kände helt okej. Han blev lite okoncentrerad när Tove kom och sällskapade mig med sin lilla Matilda i en orange barnvagn :) Nu har alla hästar blivit skodda och jag har precis ridit Dakar. Han kändes väldigt fin men han kan ju inte låta bli att hela tiden ha ett extra öga på vad som händer i skogen bredvid ridbanan. Nu ska jag snart iväg och rida Missy. Mamma tar hand om Casai som ska longeras, Anna rider Hugo och Sillen vilar sin sista dag. Imorgon ska han sättas igång igen.

Under sommaren så har ett par svalor boat in sig i stallet. Tyvärr så fastnade den ena stackaren i en flugfångare i stallet och klarade sig nog inte. Vilken ångest jag har haft över det! Men den ensama tappra mamman/pappan har tagit hand om sina små fågelungar. Den ena föll dock tyvärr ut ur boet och blev förmodligen ihjältrampad av hästen i boxen :( Men tre fanns fortfarande kvar. För ett par dagar sedan så började de pröva sina vingar. De fungerade alldeles utmärkt för två av dem men den tredje stackaren var inte mogen. Han/hon föll ur boet gång på gång och vi lyfte snällt upp den igen. Så har vi hållit på ett par dagar nu och imorse så låg den där i boxen igen. Jag tänkte att det nog var kört för den och visst inte riktigt vad jag skulle göra så jag lät den ligga kvar ett tag. Efter en stund så var det ett väldans pip och flaxande i boxen. Då sitter hans mor/far/syster/bror bredvid och piper och hejjar på. Ungefär som att han sa "Kom igen nu, du kan flyga!" och den lille fågeln flaxade med sina vingar så gott den kunde utan resultat. Stackars liten, tänkte jag, och plockade upp honom igen och kastade upp honom i luften (som jag har hört att man ska göra). Den flög, fast tungt och konstigt, i ca 50 m och "landade" sedan. Jag följde efter och kastade upp den igen. Den här gången så såg jag den försvinna in i ett buskage. Jag letade och letade men lyckades inte hitta den. Nu mår jag fruktansvärt dåligt över den lill fågelungen som troligen inte kommer klara sig :( Vi har faktiskt gjort precis allt för att försöka hjälpa den ensamma mamman/pappan! Till råga på allt så sitter en av de andra ungarna i Dakars box när jag kommer ner i stallet igen och verkar inte heller kunna flyga iväg. Så den plockade jag upp och kastade upp i luften. Den flög, till skillnad från den andra, så stiligt och landade på telefonledningen. Nu hoppas vi att de två ungarna som ändå verkar kunna flyga lever ett lyckligt och långt liv. Det var historien om vår lilla familj Svala.