Ja jösses....
Härom dagen så började Dakars vattenkopp läcka ganska mycket och när pappa skulle fixa den och pillade på pluggen som det läckte ifrån så lossnade den. Förmodligen hade koppen frusit och då pressat proppen utåt. Behöver kanske inte gå in på detaljer men det gick i alla fall inte att sätta tillbaks den befintliga proppen. Vattnet kunde ju inte vara avstängt för länge pga. frysrisk i kylan och nöden har ingen lag så vi hämtade en gammal vinkork och stoppade in i hålet. Funkade prima! Sedan lindade mamma en massa silvertejp runt för att den skulle hållas på plats. Toppen tänkte vi, nu håller det i alla fall ett bra tag och så får vi fixa det när det blir lite varmare! Tji fick vi.... Igår kom min farbror på ett överraskningsbesök och just då så faller korken ur. Vi får stänga av vattnet igen och farbror, som har fixat en del med rörmokeri, sätts i arbete :) Efter mycket om och men så skruvas hela alltet bort från väggen för att kunna lagas lättare. Jag ville dock minnas att vi någonstans skulle ha en extra vattenkopp. Javisst! Jag hittade den i den mörkaste vrån i källaren så det vara bara att skruva upp den nygamla och koppla den till vattnet igen. Tänk vilken tur! Först kommer farbror Rolf och sedan lyckas jag hitta den andra vattenkoppen.
I förmiddags när jag kom ner i stallet och skulle mocka så märker jag att eländet frusit ihop igen! Jag kilar upp och hämtar en gammal hårtork och värmer upp koppen så att det ska tina. Det börjar så småningom sippra lite vatten och jag förstår att det är på gång att tina upp. Då börjar hårtorken brinna! Ha, ha... ja jösses! Jag som har något utav en apparat-skräck då en brödrost en gång exploderade i princip upp i ansiktet på mig. Denna gång höll jag dock huvudet kallt och rusade inte bara iväg utan kunde istället både rycka ut kontakten och slänga ut torken i snön. Det hade ju varit just snyggt om man hade bränt ner hela stallet! Men men, vattenkoppen hann tina och nu fungerar allt igen (förutom hårtorken såklart). Får se hur länge det håller i sig denna gång...
I förmiddags när jag kom ner i stallet och skulle mocka så märker jag att eländet frusit ihop igen! Jag kilar upp och hämtar en gammal hårtork och värmer upp koppen så att det ska tina. Det börjar så småningom sippra lite vatten och jag förstår att det är på gång att tina upp. Då börjar hårtorken brinna! Ha, ha... ja jösses! Jag som har något utav en apparat-skräck då en brödrost en gång exploderade i princip upp i ansiktet på mig. Denna gång höll jag dock huvudet kallt och rusade inte bara iväg utan kunde istället både rycka ut kontakten och slänga ut torken i snön. Det hade ju varit just snyggt om man hade bränt ner hela stallet! Men men, vattenkoppen hann tina och nu fungerar allt igen (förutom hårtorken såklart). Får se hur länge det håller i sig denna gång...
Kommentarer
Postat av: Johanna
Hahaha, det är sådana dagar man undrar varför man steg upp, och vad man egentligen håller på med =)
Postat av: marran
hahah ja men det sägs ju att man lär sig av kriser så det kanske var bra att du avrit med om explosionen då med andra ord för o kunna agera lugnt o sansat nu
Trackback