Gästblogginlägg nr 1: En katts äventyr!
Hej alla bloggläsare!
Jag heter Tussan och arbetar som mus- och råttjägare i stallet på Harg. Jag har förstått på Maria att årets två första tävlingar kanske inte har gått på topp så jag tänkte att jag skulle försöka hjälpa till på något sätt. Jag har planerat dagens händelse in i minsta detalj och idag gällde det!
Jag gick upp tidigt imorse och laddade men en stor mus för att orka med dagens strapatser. Strax efter lunch kom Maria och Sussie till stallet för att göra iordning Casai för dagens tävling. De verkade vara på ett gott humör och solen sken ute! Precis som planerat så kom Ove ungefär vid 14.30 och de började packa in sakerna i bilen och transporten. De öppnade sadelkammaren i transporten och hängde in sadel och träns och en massa andra prylar. Då passade jag på! Jag smet in och gömde mig bakom sadeln! När Maria kom och hängde in sporrarna så satt jag alldeles tyst så hon inte märkte mig. När hon stängde dörren förstod jag att detta skulle gå vägen!
Sedan bar det av. Jösses vad det skumpade, hoppade och lät! Mörkt var det också! Till slut stannade vi dock och gissa om Maria blev förvånad när hon öppnade dörren. "Tadaaaa!" sa jag och hon spärrade bara upp ögonen och lyfte upp mig. Sedan stoppade hon in mig i bilen och låste vilket gjorde att jag tyvärr inte kunde supportra henne så mycket som jag hade tänkt. Men jag fanns ju där som ett moraliskt stöd och tror att jag hjälpte till lite ändå.
Efter ett tag kom de tillbaks och de såg inte allt för missnöjda ut! De pratade om 63,87% och att de trodde att de nog skulle hamna strax utanför placering. Ganska bra tyckte jag!
Äntligen så åkte vi hemåt! Nu fick jag åka inne i bilen. Det var varmt och mysigt och jag kurade ner mig i Marias dunjacka. Hon satt och kliade på mig under nästan hela vägen hem. Jag försökte föra en konversation och få mer detaljer om hur tävlingen hade gått men hon bara tittade på mig och log och fortsatte klia.
Gissa om det var skönt att komma hem igen! Det har varit en spännande och annorlunda dag men.... borta bra men hemma bäst!
Många kramar från Tussan!
Här sitter jag och väntar på att Maria, Sussie och Ove ska komma tillbaka.
På väg hemåt. Spännande!
Jag heter Tussan och arbetar som mus- och råttjägare i stallet på Harg. Jag har förstått på Maria att årets två första tävlingar kanske inte har gått på topp så jag tänkte att jag skulle försöka hjälpa till på något sätt. Jag har planerat dagens händelse in i minsta detalj och idag gällde det!
Jag gick upp tidigt imorse och laddade men en stor mus för att orka med dagens strapatser. Strax efter lunch kom Maria och Sussie till stallet för att göra iordning Casai för dagens tävling. De verkade vara på ett gott humör och solen sken ute! Precis som planerat så kom Ove ungefär vid 14.30 och de började packa in sakerna i bilen och transporten. De öppnade sadelkammaren i transporten och hängde in sadel och träns och en massa andra prylar. Då passade jag på! Jag smet in och gömde mig bakom sadeln! När Maria kom och hängde in sporrarna så satt jag alldeles tyst så hon inte märkte mig. När hon stängde dörren förstod jag att detta skulle gå vägen!
Sedan bar det av. Jösses vad det skumpade, hoppade och lät! Mörkt var det också! Till slut stannade vi dock och gissa om Maria blev förvånad när hon öppnade dörren. "Tadaaaa!" sa jag och hon spärrade bara upp ögonen och lyfte upp mig. Sedan stoppade hon in mig i bilen och låste vilket gjorde att jag tyvärr inte kunde supportra henne så mycket som jag hade tänkt. Men jag fanns ju där som ett moraliskt stöd och tror att jag hjälpte till lite ändå.
Efter ett tag kom de tillbaks och de såg inte allt för missnöjda ut! De pratade om 63,87% och att de trodde att de nog skulle hamna strax utanför placering. Ganska bra tyckte jag!
Äntligen så åkte vi hemåt! Nu fick jag åka inne i bilen. Det var varmt och mysigt och jag kurade ner mig i Marias dunjacka. Hon satt och kliade på mig under nästan hela vägen hem. Jag försökte föra en konversation och få mer detaljer om hur tävlingen hade gått men hon bara tittade på mig och log och fortsatte klia.
Gissa om det var skönt att komma hem igen! Det har varit en spännande och annorlunda dag men.... borta bra men hemma bäst!
Många kramar från Tussan!
Här sitter jag och väntar på att Maria, Sussie och Ove ska komma tillbaka.
På väg hemåt. Spännande!
Kommentarer
Postat av: Ellen
Ha ha, vilken skön kisse!
Postat av: Katta
hahaha mycket bra val av gästbloggare!!!!
Postat av: Gunnar
Kattor är så smarta. Det vet väl alla. Men det är otroligt ovanligt att en katt skriver en så trevlig skildring av sin tillvaro. Varför inte skicka ett tips till Bonniers förlag? ;=))
Postat av: Elsa
Haha söt hon är!
Postat av: Tove
Vilken skön stil Tussan! Keep up the good work! Kan inte jag vara på plats och jubla efter avklarad ritt så är ju du en alldeles strålande "stand in"! Vi hörs inför nästa tävling!
Trackback
